Sök  »
Miljö, utveckling, prestation, kunskap och erfarenhet
Om Islandshästen
Islandshästen på Island och i Sverige
Islandshästen härstammar från den ursprungliga europeiska/asiatiska hästen.
Bosättarna, sedermera vikingarna, seglade till Island för att etablera sig
där under 800- och 900-talen. De tog med sig sina hästar och andra husdjur på seglatsen. Under
mer än tusen år, isolerade på denna magiska ö i Atlanten, har dessa islandshästar
behållit sina ursprungliga gångarter; skritt, trav, tölt, galopp och pass.

I övriga Europa har man avlat bort förmågan att gå i tölt och pass. Men det är just dessa”extra” gångarter som gjort islandshästen så populär över hela världen under senare år.En popularitet som växer i omfattning från år
till år. Islandshästen är kompakt, robust och starkt byggd med ett lugnt, tryggt sinnelag. Den har
ett integritetsfullt temperament med förmågan att explosivt tända till när det krävs. Islandshästens
mankhöjd är oftast 130–145 cm och vikten 350–400kg.
Värt att notera är att hos Islandshästen, som hos alla andra raser, finns skiftande egenskaper, den lugna stabila, den arbetsvilliga och energiska. För elitryttaren finns självfallet den exteriör fulländade med stark vilja och de bästa
av gångarter. Priset för en islandshäst skiljer sig inte mycket från övriga raser. Önskar man ett högpresterande tävlingshäst blir priset därefter.

Isländsk hästkultur
På Island finns en av världens sista levande hästkulturer. I den gamla asatron var hästen helig och stod i förbund med gudarna. Hästen har varit människans tjänare i detta karga svårframkomliga land utan vägar i över tusen år. Den har
burit ryttare och varor över fjäll och glaciärer, genom lava öknar, djupa dalar och simmat över strömmande älvar. Hästen har varit livsviktig för att kunna ta sig fram i det karga och många gånger svårframkomliga landskapet vars vägnät
inte blev ordentligt utbyggt förrän efter andra världskriget.

Idag är hästarna en mycket betydande del av näringslivet på Island. På många hästgårdar finns flockar på mellan 200 och 300 hästar. De går ofta ute året om med en tät och tjock päls som skyddar för blåst och väta. När hästarna rids in, tränas och tävlas hålls de på stall. Alla hästar är registrerade i stamboken. De stora hingstvisningarna och tävlingarna,
lockar besökare från hela världen. Därutöver kommer tusentals turister till Island varje år för att uppleva det isländska landskapet från hästryggen. Sedan många hundratals år tillbaka har de isländska hästbönderna ordnat kappritter både
i flygande pass ”Skeid-Sprett” och galopp. Under tidigt 1900-tal var detta en mycket populär tävlingsform, inte minst i Reykjavik, där man under flera år kunde spela på hästar vid den stora kapplöpningsbanan. Det var kanske där
grunden lades till den ridkonst som gjort att det isländska landslaget är ett av de mest välmeriterade.

Isländska framgångar
Islänningarna skördar traditionellt flest antal medaljer på såväl Nordiska Mästerskap som Världsmästerskap.
Även om avelsmaterialet utanför Island vuxit sig mycket starkt är det fortfarande så att den mest högklassiga avelsverksamheten bedrivs på Island.

Tidiga islandshästar i Sverige
Redan i slutet av 1800-talet kom de första islandshästarna till Sverige. Rasen blev populär som en uthållig arbetshäst för småbrukare och torpare. Under 1960-talet kom de första stora båttransporterna med islandshästar till Sverige.
Många var mer vilda än tama och hästarna fick en ryktesspridning som inte gjorde rasen rättvisa.
På den tiden var de få som visste hur de olika gångarterna skulle tränas och ridas. Med tiden importerades allt bättre hästmaterial och idag har Sverige en mycket stark och framträdande ställning i den internationella islandshästvärlden.
Det egentliga, mer formella startskottet för islandshästen som sport och företeelse i Sverige skedde när Svenska Islandshästföreningen bildades 1975. Då hölls också de första Svenska Mästerskapen på gården Tulka i Hallstavik norr
om Stockholm. Ett ännu större genombrott för islandshästen i Sverige var 1985. Då var Sverige värdland för Europamästerskapen. Sedan dess har föreningen och dess verksamhet vuxit rejält.

Svenska Islandshästförbundet idag
Föreningen har blivit ett förbund med ca 7000 medlemmar samlade i femtioåtta lokalföreningar runt om i landet, och det finns nära 27000 islandshästar registrerade i Sverige. Det är i de lokala föreningarna som de flesta medlemsaktiviteterna
ordnas, allt från gemensamma ridturer till tävlingar, ridkurser, studiecirklar med mera, Lokalföreningarna arrangerar även
en omfattande tävlingsverksamhet. På lokal och regional nivå är omfattningen ca 100 tävlingar per år. Svenska Islandshästförbundet bedriver en omfattande ungdomsverksamhet och ungdomarna tävlar både lokalt och internationellt.
Inom förbundet bedrivs stegvis utbildning för ridinstruktörer, ridlärare, hästtränare, sport och avelsdomare. Detta omfattande program är en viktig komponent för att kontinuerligt utveckla såväl ridning som hästhållning.

Tävling
Man tävlar genom att rida de olika gångarterna på en ovalbana. Ovalbanan liknar en mindre oval travbana på 250 m med lätt doserade kurvor. Man tävlar i grenarna tölt (uppdelad i tvåklasser), fyrgång och femgång. Domarna som minst skall vara tre och helst fem, bedömer på en poängskala från noll till tio hästens takt, tempo, aktion, form och ryttarens
inverkningar.

Utöver ovalbanegrenarna är även de olika passgrenarna populära tävlingsformer. I grenarna 150 och 250 meter pass, samt speedpass är det bästa tid som gäller för att vinna. I grenen stilpass är det en kombination av hastigheten
i flygande pass, samt harmonin i läggning till pass, samt nedtagningen från pass till skritt, som avgör den slutliga poängen för tävlande ekipage.

Svenska framgångar
Vi svenskar kan glädjas och känna stolthet över att vi har några av världens bästa passryttare och snabbaste passhästar. Mästerskapstitlarna i passgrenarna är många på såväl nordisk som mer nationell nivå! Varje års isländska höjdpunkt i
Sverige är SM för Islandshästar. Som en spännande avslutning efter alla finaler och prisutdelningar
utses och presenteras då innevarande års landslag. Dessa ryttare tävlar sedan i Världsmästerskap och Nordiska Mästerskap som hålls växelvis vartannat år.

Aveln i Sverige
I Sverige finns drygt 250 avelsvärderade islandshingstar som tar emot över 2000 ston per år. Betäckningar av islandshästar har ökat lavinartat under 2000-talet. För närvarande är islandshästen Sveriges tredje största hästras efter den svenska varmblodiga travhästen och den svenska varmblodiga ridhästen.

Islandshästen som individ och ridhäst
Islandshästar som har fått växa upp naturligt i flock på stora markytor utvecklar ett gott psyke. De blir överlag pålitliga och uthålliga ridhästar. Detta tilltalar många som är intresserade av att börja rida, men kanske känner sig lite osäkrare på stora hästar och inte så tilltalade av att gå på ”vanlig” ridskola. Många väljer istället turridning med islandshästar. Här kan även den ovane följa med på långritt ut i skog och mark. Islandshästarna är vana att gå i flock. De går gärna
tätt intill och följer varandra utan bråk. Islandshästarna som används vid turridning, är godmodiga och låter ryttare ”åka häst” om ryttaren är osäker. Den som är mera erfaren och van och kan rida mer aktivt får en härlig upplevelse
på en vaken, känslig och framåt häst, med stora rumsliga rörelser, med stor kraft, vilja och härligt temperament.

Det finns ett 100-tal turridningsföretag och ridskolor med islandshästar runt om i Sverige,
som tar emot hundratusentals ryttare varje år. Det är framförallt gångarterna i kombination med ett stabilt och bra psyke, som gör att man så lätt fastnar för islandshästen. Att rida tölt är mycket bekvämt för ryttare som upplever att de
sitter alldeles stilla i sadeln, medan hästen flyter fram över marken i denna fyrtaktiga gångart som ibland kallas för gudarnas gåva. Att rida flygande pass är en hisnande känsla som kräver träning, extremt god timing, ridning och samspel mellan häst och ryttare; En utmaning och kraftupplevelse för skickliga ryttare. Har Du inte provat än – gör det snart!

Islandshästen må vara något lägre i mankhöjd ,än andra raser, men dess kapacitet och gångarter kommer att göra även dig överväldigad.

Det vågar vi nästan lova!

Text: Carin Hesselfors och Gunnar Werner
Foton: Lisa Mörtberg


På följande länkar kan du hitta mer information.